Stall EastMountain

Det var visst inte så lätt att hålla efter veckans övning som jag trodde. När det gäller förra veckan så får jag helt enkelt ge upp.  Den kommer senare, för nu blir det nog uppehåll i hoppträningen framöver efter Visens olycka.

Det har varit fullt upp i veckan. Unghästarna tar sig sakta men säkert framåt. Toppen har börjat komma tillrätta i den nya miljön och är en helt annan häst hanteringsmässigt. I ridhuset har det fortfarande varit mycket att spänna upp sig för, men under veckan verkar han ha börjat känna sig mer hemma där också och jag har idag kunnat skritta på honom själv.

Lorenza tar allt som oftast två steg fram och ett steg tillbaka. Just när man tror att poletten trillat ner så får man ett bakslag. Vad hon inte vet (??) är att jag är lika rödhårig som henne. Envisast vinner. Peppar peppar, så har hon skött sig bra senaste veckan. Vi fortsätter att ta det lugnt, men jag hoppas att hon snart ska kunna komma till lite mer arbete.

I helgen flyttade ytterligare en häst in i stallet, 3-åriga Ozzy, e Okeanos - Grundstein. Han är en väldigt tilltalande modell att se på, med fin överlinje och en trevlig uppsyn. På det lilla jag hunnit lära känna honom har han också ett utmärkt temperament.

Så till Visen då, som skulle tävla på kungsnäs i helgen. På lördagen provade jag det nya bettet i 110, vilket var en fullständig katastrof. Hon blev spänd, springig, stark och hoppade dåligt med sänkt rygg. Två nedslag. Om jag inte minns fel rev hon till och med första hindret. Till 120 valde jag mellan det gamla tränsbettet, eller att prova något hon aldrig haft i sin mun förut. Allt med någon typ av hävstång verkar gå bort, även de mildaste former.

Jag valde till slut att prova ett dubbelbett. Nu blev känslan plötsligt väldigt bra! Hon hoppade bra på det och var lugn och reglerbar, ända tills hon rev näst sista hindret, utsprånget i andra kombinationen. Då blev hon väldigt studsig efter och jag var inte kall nog att låta henne vara utan började ratta och även sista hindret åkte med.

Efter detta felrekord laddade vi för en betydligt bättre runda på söndagen. Tyvärr kom vi aldrig så långt... När vi lastade om hästarna mellan klasserna för att ställa Visen ytterst på lastbilen, hände något när hon gick upp. Trots att vi var flera som stod där hann ingen uppfatta vad som hände. Plötsligt låg hon ner. Innan hon reste sig hann jag se att hon verkade ha ena hovkanten i springan vid gångjärnen och hade nog kilat fast sig där. När hon reste sig upp stod hon på tre ben och hade fruktansvärt ont.

Tävlingsveterinären undersökte henne och det beslutades att hon skulle lämnas kvar på tävlingsplatsen över natten, för att sedan köras in akut till kliniken när dom öppnade imorse. Detta på grund av en eventuell fraktur.

Lyckligtvis hittades inga frakturer på röntgen idag, utan "bara" ligamentskador runt kotleden. Det blir två veckors boxvila och butta-behandling till att börja med, innan hon ska på återbesök.

Hon kommer förstås inte att tävla på de tävlingarna hon är anmäld till, färsta och Umeå, och kommer med största sannolikhet inte heller att vara aktuell för Falsterbo-kval då hon lär missa större delen av vårsäsongen.

Falsterbo kändes plösligt som det minst viktiga i världen, nu vill jag bara att min älskade lilla bruna studsboll ska bli frisk igen.

Blir lite upprepning av vad som redan gjorts, men den mesta träning behöver ju faktiskt nötas om och om igen för att det ska sitta.

"Snurren"

Fyra små räcken (ca 50 cm) placeras intill varandra enligt översta delen av bilden. Börja från spåret i den galopp du ska arbeta i. Om du väljer att börja med vänster, börja i vänster varv och vänd tillbaka på hindret som står närmast spåret. Gör därefter en volt till vänster och hoppa nästa hinder. Fortsätt tills hästen jobbar bra. Skritta någon minut, byt varv.

Fortsätt nu voltövningen med att hoppa hindren på nedre delen av bilden, två oxrar och två räcken, på volt i båda varven. Även dessa hinder på låg höjd.

I nästa övning hoppas räckena på medellinjen i en sepentin. Här kan man höja hindren något om man vill.

Om man vill kan man avsluta med att hoppa ett av räckena på medellinjen med böjt spår till en av oxrarna, som man höjer efterhand.

Som väntat blev det en kall start på tävlingssäsongen. -17 grader och snöstorm lockade de flesta att stanna hemma i värmen, men de entusiaster som anmält sig till Timrå kom också dit och tävlade. Det var inte många strykninngar under dagen.

Efter 20 minuters kamp för att öppna den yttersta mellanväggen, vilken frusit fast, kom vi iväg till Timrå. Lagomt i tid för att bara byta om, gå banan och sadla hästen. Det blev en ganska kort framridning ute där den iskalla vinden ven igenom allt vad kläder hette, och kylde ner nacken tills man trodde att huvudet skulle lossna.

Visen var pigg och glad på banan, och var oväntat stark faktiskt. På sista linjen stack hon iväg med mig ordentligt. Men hon hoppade som en katt, och var felfri.

I lördags anlände senaste hästen, It´s Hilltop KG som ska ridas in.

Lorenza har varit halt en vecka, men visade sig ha fått tryck från en söm så efter att hovslagaren varit här idag och rättat till det så mår hon bra igen. Jag hoppas att jag kan ta upp utbildningen där vi slutade så jag inte behöver ta några steg tillbaka igen.

Veckans övning har blivit lidande, då först Visen hade slagit sig lite på ett bakben och fick ta det lugnt, och sedan var ridhuset avstängt en vecka pga snöskottning. Förra veckans övning kommer senare under dagen.

Vintern håller sig fast med ett järngrepp, men kalendern säger att tävlingssäsongen drar igång nästa helg.

Eftersom det är den tidigaste säsongsstarten för det här distriktet jag kan minnas, och den värsta vintern på säkert 15 år, så kan det bli en minst sagt kall start. Men vad stoppar det oss tävlingsentusiaster?

En tidig start innebär att vi är bättre förberedda när de större tävlingarna börjar, och vi kan snabbare vara igång och kvala unghästar till championaten.

Den 21:a åker vi alltså iväg för årets första start i Timrå, där Visen mjukstartar med en 110. Därefter följer Kungsnäs och Färsta innan det blir dags för årets första meeting i Umeå.

Den ursprungliga planen var också att Lorenza skulle hinna göra ett par starter innan sommaren. Nu är målet bara att hon ska vara lugn, trygg och ridbar, så får hon starta när hon är redo. Om det blir före eller efter sommaren har mindre betydelse.

I veckan har jag hunnit sitta upp och skrittat på henne, och det har gått bra.

Till månadsskiftet väntas ytterligare en häst in för inridning, en synnerligen lovande 3-åring e Camaro M - Cardento som blivit rekommenderad vidare som hingst.

Jag tror att 2010 kommer bli ett roligt år!

Veckans övning består av att först jobba med små hinder på volt.

Hästen ska hoppa lugnt och inte rusa iväg efter hindren. Sikta inte på ett visst antal varv, hoppa tills hästen känns bra. Eller åtminstone bättre, om den nu skulle ha väldigt jobbigt att komma runt. Är den däremot bra från start, låt hästen hoppa tre varv innan den får en paus. Gör detta i båda varv, upprepa evenuellt med fler repriser.

Helst med lite bättre vägar än på bilden också...

Därefter blev det lite upphoppning på klassikern 6 ½-an, alltså en galoppbom, tre meter till ett litet räcke (ca70cm) och 6,5 meter till en oxer som höjs efter varje språng.

Jobba med sitsen och rakriktningen, i övrigt gör övningen jobbet.

Have fun!

Alla som känner mig vet hur jag känner för vintern, och med den här vintern som växlar mellan att fälla extrema mängder snö eller satsa på en kyla som får varenda molekyl att stå stilla, så ligger man inte på topp.

Fortfarande inte med några tävlingar i märkbart räckhåll så har det varit svårt att hitta motivationen i träningen. Att Visen har varit lite förkyld och hostat när det varit som kallast, och att jag själv fått lappa ihop ansiktet på sjukhuset efter en olycklig smäll har inte gjort saken bättre.

Men ibland så räcker det med det lilla för att göra en hel dag. Jag bestämde mig för att prova ett nytt bett på Visen, och det gjorde min tisdag. Hon kändes så bra att jag genast bestämde mig för att prova det i en 110 på Timrå i februari. Första tävlingen finns nu i sikte och jag känner mig sugen på en massa övningar.

Det ska bli mycket lydnad och kontroll, och kanske lite mer banor av olika slag än serier för hennes del. Jag gillar ju visserligen att hoppa serier, men efter onsdagens hoppning så undrar jag hur mycket det egentligen ger för just Visen. Visst hoppade hon bra, men hon blir hetare och hetare för varje gång man rider på samma hinder och blir snabbt närmast oregerlig när man vänder upp. Det går åt dubbelt så lång tid till att göra volter och avsaktningar för att distrahera henne som det tar att göra hoppövningen i sig. Veckans övning kommer i en separat inlägg.

Nya hästen Lorenza har tömkörts i två veckor och ser bättre och bättre ut. Nog märks det att hon både har fullblod i sig och är rödhårig, hon har en till synes aldrig sinande energi. Men nu börjar det märkas skillnad i temperamentet, hon blev lite stressad efter flytten hit och hade väldigt svårt att slappna av. Nu är hon lugn när man leder och blir inte stressad när hon kommer in i ridhuset utan kan jobba avslappnat.

Jag har precis börjat med sadel på henne igen och har hängt på henne. Nästa vecka kan det nog bli skritt uppsuttet.

Jag är trött på snön, trött på vintern, trött på kylan och trött i största allmänhet. Men nu börjar humöret vända och jag hoppas det kan hålla i sig nu tills solen behagar ta striden mot snön och bereda väg för sommaren!

edit: Nu finns ritningen med.

Bättre sent än aldrig, här kommer veckans övning som består av en serie igen.

Eftersom avstånden är samma kan serien hoppas från båda håll om man inte väljer att lägga den på medellinjen. Den består av sju hinder på följande sätt:

Räcke - 3,3m - kryss - 3,3m - räcke. Dessa ligger på lämplig studshöjd för hästen. Därefter följer på 6,5m avstånd en parallelloxer, 6,5 till räcke, 3,3 till kryss, 3,3 till räcke.

Efterhand höjer och breddar man oxern efter behov, i takt med att oxern blir bredare (bredda lika på både sidor av den så avståndet blir lika) så blir avståndet kortare till och från studsen. Tänk på att räta upp dig men låt hästen jobba självständigt med hjälp av hindren.

Man kan också höja kryssen lite, men låt gärna räckena vara kvar på ca 60cm.

Idag kom senaste tillskottet till stallet, nyblivna 4-åringen Miss Lorenza. Jag känner redan att hon ligger klart i farosonen för att få ett fult smeknamn som är lite lättare att använda. Fanny har redan kortat ner namnet till "Lanza" eftersom hon inte kan säga hela namnet.

Lorenza ska tränas och tävlas i år med sikte på 4-årschampionatet.

Hon är en fux med bläs, ganska liten och ädel från sitt fullblodsmöderne. Jag har gissat att hon är ca 163cm, får mäta någon dag och se.

Hon är inriden och har gått över bommar, och har vilat två månader. Hon ska nu ridas igång och hoppas in, och hinner förhoppningsvis göra några starter innan sommarvilan. Mer info kommer efter hand!

Eftersom jag tränar för Ted idag så har jag inte hoppat tidigare i veckan, och veckans övning får bli en serie som jag skulle ha hoppat om jag tränat själv.

Serien består av tre räcken på stigande höjd med galoppbom mellan. Höjden beror på hästens utbildningsnivå, själv hade jag startat på 60-80-100cm. Avståndet före och efter bommen är lika långt, dock inte samma mellan hinder 1 och 2 som 2 och 3. Mellan de första hindren är avståndet mellan bom och hinder 3,3m. Efter andra hindret är avståndet 3,45m mellan bom och hinder.

Serien rids an i lugn galopp, varannan gång från höger och varannan gång från vänster om man placerat den på medellinjen. Hindren höjs efterhand men fortsätter att vara stigande i höjd från ett relativt lågt insprång.

edit: bilden blev visst lite ihoptryckt men jag tror ni förstår ändå

Nu gör jag slag i förra vinterns planer och visar veckans övning i hinderväg. Nu blir det förra veckans övning, så hinner vi med en till den här veckan.

Det här är en mycket effektiv övning som går att variera på väldigt många sätt. Jag använde fem räcken på ca 80 cm höjd, ståendes på medellinjen med 7 meter mellan mitten av hindren enligt skissen.

Första övningen består av att som uppvärmning hoppa hindren från ett till fem i pilarnas riktning med långa anridningar. Detta kan göras en eller två gånger beroende på hur hästen känns.

Andra övningen blir att rida hindren i samma ordning, men med korta vägar. Efter hinder nummer ett går man mellan hinder tre och fyra för att hoppa tvåan, svänger därefter direkt efter ettan mot trean, går precis runt femman mot fyran, och mellan två och tre för att komma till femte hindret. Gör detta två gånger eller fler om hästen behöver det.

Med en riktigt lydig häst och små hinder kan man gå innanför alla hinder.

Tredje övningen blir att lägga in volter. Hoppas ettan, lägg en volt mot till vänster mot väggen, hoppa tvåan. Volt till höger, trean osv. Gör detta två gånger.

Nästa övning blir att rida på böjt spår. Börja på hinder nummer tre, hoppa sedan hinder två till fem enligt bilden, och fortsätt på hinder fyra till ett.

Som avslutande övning kontrolleras hästens rakriktning genom att hoppa alla hinder i följd på medellinjen med ett galoppsprång mellan.

Dessa övningar ger både träning av kontroll och vägar, samt blir ganska bra styrketräning för hästen. Dessutom är det roligt!